Nu gäller föreningsfriheten även studenterna
Kårobligatoriets avskaffande är en bekräftelse på att Sverige är ett demokratiskt land, skriver debattörerna.
I förra veckan avskaffade regeringen kårobligatoriet. Avsikten med denna reform är att högskolestudier också i fortsättningen ska vara öppna för studentinflytande. Samtidigt är kårobligatoriets avskaffande en välkomnad bekräftelse på att Sverige är ett demokratiskt land där ingen ska tvingas vara medlem i någon förening för att kunna studera. Vissa har jämfört kårobligatoriet med kollektivanslutningen till socialdemokraterna och Svenska kyrkan och Europakommissionen för mänskliga rättigheter har granskat frågan. Studenter bör ha en valmöjlighet att stödja vilken förening de vill genom att betala medlemsavgift till de föreningar som de vill tillhöra.
Problemet med studentkårer brukar vara deras låga legitimitet bland studenterna som kårerna ska representera. Ofta vet inte studenterna vad studentkårerna gör vilket tyder på att det finns en bristande länk mellan studenterna och kårerna. Tyvärr handlar det inte enbart om otillräcklig information. Under många år har studentkårerna som direktvalts av studenterna haft katastrofalt lågt valdeltagande. 2010 deltog till exempel ynkliga 3 procent av alla röstberättigade studenter i Sahlgrenska akademins Studentkår. I vilket val som helst hade liknande valdeltagandesiffror indikerat att de valda församlingarna inte har väljarnas förtroende.
Efter regeringens reform kommer medlemskapet i kårerna vara frivilligt. Studentkårerna ska ansöka om studentkårsstatus vid respektive högskola och det blir upp till varje högskolas styrelse att fatta beslut om detta. Reformen stipulerar att kårerna ska vara demokratiska och utöva sitt inflytande framförallt i utbildnings- och studiesociala frågor. Kårerna ska även representera studenterna vid olika beredande och beslutande organ. För att stödja kårerna kommer staten dela ut bidrag till varje studentkår – 105 kronor per student och år.
Vår vision för studentinflytande på högskolor präglas av mångfald och folklig förankring. Studentkårerna ska vara bättre förankrade bland studenterna om de vill föra studenternas talan. De ska arbeta framförallt för att granska och förbättra utbildningskvaliteten.
Vi anser dessutom att en mångfald av studentkårer och studentföreningar (nationer, sektioner, föreningar osv.) i framtiden bör vara samtalspartners för universiteten. Det innebär en stor utmaning för högskolorna eftersom de kommer att behöva involvera flera samtalspartners. Det innebär också en utmaning för studentföreningarna att organisera sig på ett sätt som möjliggör en effektiv representation av medlemmarnas intresse i beslutsfattande processer vid högskolan. Genom att representera studenternas mångfald kommer också deras olika intressen att tillgodoses. Detta skulle innebära en verklig modernisering av det svenska studentinflytandet vilket verkligen är på tiden.
Hampus Magnusson – ordförande MUF Göteborg
Patrik Hansson – ordförande Moderata Studenter Göteborg
Erik Persson – riksordförande för Moderata Studenter
